Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

En stund av självrannsakan

Giovanni_Pierluigi_da_Palestrina.jpg

När du satt sig ner för att skriva 6 000 tecken om den amerikanska fribrottningens historia och valt en rekommenderad Spotifyspellista vid namn Early Classical, och efter nittio minuter av körsång tänker att jävlar vad fokus det var på kyrkomusik i det här urvalet, och vid närmare efterforskningar inser att programmet stått inställt på Repeat 1 och att du lyssnat på samma sju minuter långa Palestrinamotett om och om igen och plötsligt slås av tanken att du kanske inte riktigt är den musikkonnässör du trodde dig vara? Den känslan.

Långfredag: Upp som en sol, ned som en pannkaka

På fredagar skriver bloggen så långt den vill om vad den känner för.

Denna fredag hela historien om Concorde, och om människans eviga dröm om att flyga snabbare än ljudet medan hon äter rysk kaviar.

1-concorde-get.jpg

I nästan tre decennier, från den första kommersiella flygningen i januari 1976 till den sista i november 2003, var Concorde ett exempel på en omöjlig dröm som mot alla odds tvingats in i verkligheten av visionärer som vägrade acceptera fakta. Fakta: Överljudsflyg under det sena 1900-talet var en opraktisk historia, allra mest ur ekonomiskt hänseende. Under hela sin verksamma tid var Concordeprojektet ett svart hål där pengar försvann, en smäll som delades av de statsbudgetar som varit inblandade från första början: Frankrikes och Storbritanniens. Inom ekonomistudier har fenomenet rentav fått ett eget namn: The Concorde Fallacy, Concodefelslutet, en hopplös affär i vilken intressenterna tycker sig ha investerat så mycket pengar att enda utvägen förefaller vara att investera ännu mer pengar i hopp om att verkligheten en vacker dag ska linjera sig med drömmen.

Blodfredag

maxresdefault.jpg

Yes y’all, jag sitter här med skadetabellerna för Sagan om Ringen: Rollspelet – ja! de legendariska skadetabellerna för Sagan om Ringen: Rollspelet – och står till din tjänst hela dagen fram till 13.30, med avbrott för lunch.

Allt du behöver göra är:
1. Rulla en T100 och redovisa resultatet.
2. Redovisa vilket vapen som trakteras.
3. Redovisa eventuella bonusar och modifikationer som du finner lämpliga.

samt

4. Nämna ifall det är en så kallad stor varelse du attackerar, eftersom de går på en separat uppsättning tabeller.

Ökande bloggtrafik

Av Posted on Inga taggar 0

Det händer exceptionellt sällan att bloggen är inblandad i några trafikmässiga incidenter, och därför framstår gårdagens två (2) som värda extra uppmärksamhet. Måndag morgon innebär redaktionsmöte, varför bloggen snarare än att promenera in till kontoret på Odenplan tar bilen mot Solna. Sömndrucken och aningen ouppmärksam som jag var råkade jag vid utfarten till huvudled tränga en så kallad härskarcyklist, som hade företräde i sammanhanget men istället tvingades sänka farten och ta en lov runt min kofångare för att komma förbi. Han var inte sen att markera sitt missnöje med onda ögat.

I vuxen ålder har jag ofta förfasat mig över brist på artighet hos folk i gemen, och kan bara hoppas att det är ett innerstadsfenomen: Även om man råkar vara den felande parten reagerar människor ofta med aggression vid tillsägelse, hos bilister ofta exemplifierat med den så kallade kontrasignalen: Bilist 1 tutar på Bilist 2 för att Bilist 2 gjort en tveksam manöver,

Boken jag skrivit, del 1

Av Posted on Inga taggar 0

Det är ungefär ett år kvar till utgivningen av den bok som jag skrivit, som alltså ännu befinner sig på vad som i branschen kallas manuskriptstadiet. Ett år, har jag fått höra, räknas som snabba ryck i sammanhanget: Jag har mitt första manusmöte om några veckor, börjar arbeta med alla förändringar vi då enas om, med sikte att vara helt klar med all text senast i april. Parallellt ska det formges omslag och dylikt. Det finns en hel del grejer i prosan som jag vill fila på oavsett vad förlaget har att säga, inte minst en extrakoll av alla de källor som ligger till grund för mycket av bokens handling och miljöer. Det rör sig som eventuellt bekant om en historisk roman, förlagd till Stockholm år 1793, ett årtal som även råkar vara bokens titel.

Då denna roman som uttryck för mitt eget skrivande betraktat är vad bloggen Kulturkrock strävat mot ända sedan starten 2011 hoppas jag på att ha ork att ge dig,

Dramaturgisk vilda västern

1474583239-westworld-vintage.jpg

Om du, ärade läsare, tagit del om bloggens utlåtande om Stranger Things – eller för den delen någonting annat som bloggen publicerat förut – kan du redan vara bekant med bloggens olyckliga benägenhet att låta sig distraheras av små detaljer i diverse verk, och att antingen höja detsamma till skyarna eller förkasta det i sin helhet baserat på dessa. Bloggen är, för att låna gastronomins språk, väldigt mån om att råvarorna är de bästa. Så hur påverkar denna trista egenskap intrycken av de första två avsnitten av HBO:s nya mastodontsatsning Westworld? Vi kommer dit. Men först något långt viktigare: Trivia!

Westworld är från första början ett fantasifoster signerat författaren Michael Crichton (RIP 2008). Vi kan lite elakt kalla Crichton för förra generationens Dan Brown: Crichtons böcker klär ofta verklighetsfrämmande premisser i kvasivetenskaplig dräkt, och inkluderar förklarande partier som får den godtrogne att känna att hen inte bara har uppskattat en fartfylld skildring av en nöjespark full av återuppväckta urtidsdjur,

À la minute

Av Posted on Inga taggar 0

Jaha, då är det bara att hålla tummarna för en Grammy till Cormac McCarthy då.

Edit: Det är säkert ingen annan som kommer att dra variationer av det här skämtet. Åh, så skönt det är att vara en vacker och unik snöflinga.

Facit: Det kunde varit värre

Av Posted on Inga taggar 0

1. Hostar blod, 0% av rösterna. Tur för mig att det inte var den här boken jag skrev. Eller? Det finns trots allt fler potentiella läsare utanför Kulturkrocks publik än i den, och sådana däringa deckare har man ju sett på topplistorna i åratal nu, väl? Nåja. Det blev inte så, i alla fall, och därmed undviker vi ett rungande antiklimax och potentiellt tryckt stämning.

2. Annas sista sommar. 7% av rösterna. Detta är en faktisk bokidé som ligger på lager, även om premissen är lite mer komplicerad än redovisat. Om inte det antagna manuset blivit antaget var det förmodligen detta jag hade tagit mig an som ett andra försök, med mål att landa i gränslandet mellan spänningsroman och någonting mer pretentiöst. Kan fortfarande hända.

3. De svarta fåren och de mörka åren. 11% av rösterna. Nog var vi svarta får,

Du och jag och vår framtid tillsammans

Av Posted on Inga taggar 0

Medan Kulturkrock hasar sig vidare som med avskurna hälsenor kan det kanske ändå glädja dig, ärade och återkommande läsare, att bloggen har skrivit en bok, att kontrakt signerats med förlag och att utgivning är planerad till hösten 2017. Men vad är det egentligen bloggen har skrivit? Är det:

1. En samling av tidigare bloggtexter med kompletteringar och uppdateringar. Titel: Kulturkrock! Allt du behöver veta om saker du inte visste att du behövde veta något om.
2. En spänningsroman om en barnmorska som återvänder till sin barndoms glesbygd och finner sin syster oförklarligt försvunnen. Titel: Annas sista sommar.
3. En burlesk och vagt självbiografisk skildring av magasinsjournalistik med manlig fokus under det tidiga 2000-talet. Titel: De svarta fåren och de mörka åren.
4. En nitiskt efterforskad roman om ett styckmord i det sena 1700-talets Stockholm. Titel: 1793.

Harry Potter and the Butterfly Effect

IMG_20160921_104536.jpg

Efter att ha stött på patrull flera gånger har bloggen sent omsider lyckats ta sig an Harry Potter and the Cursed Child, det vill säga det i bokform utgivna pjäsmanuskript som skrivits av Jack Thorne – kanhända redan indirekt känd för läsaren som manusförfattare till brittiska tv-serier som Skins och flera olika inkarnationer av This is England – baserat på en handling uppskissad av JK Rowling i egen hög person. Pjäsen spelas i skrivande stund i Londons West End, och det till fina recensioner.

I Harry Potter and the Cursed Child befinner vi oss i den framtid som skymtar i den frekvent hånade epilogen till Harry Potter and the Deathly Hallows: Harry och Ginny är gifta och har tre barn tillsammans, Harry jobbar på Ministry of Magic, Ron och Hermione är gifta, Hermione har blivit Minister for Magic och minnet av Voldemort börjar blekna medan en ny generation befolkar Hogwarts för att där erhålla sin magiska skolning.