Sign up with your email address to be the first to know about new products, VIP offers, blog features & more.

Boktisdag: Ilion

På tisdagar skriver bloggen om böcker.

Skärmavbild 2015-09-01 kl. 14.23.41.png

Bloggen är av allmän princip positiv till att böcker skrivs, och du, ärade läsare, må förlåta den för självgodhet om den är extra positiv när det råkar vara lojala bloggläsare som skriver dem. Malena Lagerhorn debuterade i sommar med Ilion – En gång kommer den dag då det heliga Ilion faller, sistnämnda fras ett citat ur Homeros Iliaden. Romanen är en spännande historia i sin egen rätt, men av särskilt intresse är kanske själva grundpremissen, som tar avstamp i en teori om att det trojanska kriget med omnejd inte utspelad sig i Medelhavet, utan i Östersjön under nordisk bronsålder. Mer om detta från författaren själv:
– En januarimorgon 2008 läste jag en artikel i SvD; Tänk om Ithaka låg i Östersjön. Artikeln recenserade en bok av en italiensk kärnfysiker vid namn Felice Vinci. Vinci hävdar att Homeros klassiska verk, Iliaden och Odysséen, inte alls berättar om forna hjältar från Grekland utan från Östersjöområdet. Allihop kan vid en ytlig betraktelse verka lika långsökt som många fantasifulla atlantisteorier. Men artikeln var skriven av Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, och det det verkade inte så sannolikt att han skulle skriva en lång artikel om atlantisflum. 

Liksom de flesta idag kom inte jag ihåg så värst mycket av Homeros klassiska epos. De skrevs ned 700 fKr men beskriver en tid som nästan var bortglömd redan då. Efter eposens nedtecknande (de hade bevarats muntligen innan dess), var antikens tänkare oense om deras ursprung. Huruvida slaget om Troja, som Iliaden berättar om, liksom hjälten Odysseus irrfärder som beskrivs i Odysséen, verkligen ägt rum så kunde det inte ha varit i Grekland i alla fall. Det tycks många ha varit överens om. Sedan har teorier kommit och gått om var eposen kan ha utspelat sig. Det finns ett tjugotal platser i Europa som heter något i stil med Troja. Folkvandringar och klimatförändringar har gjort att människor bytt boplats under århundraden och ofta tagit med sig kultur och språk till sina nya riken. Just Homeros geografi, som inte alls stämmer med Greklands övärld, även om namnen Homeros nämner är grekiska, var det som föranledde Vinci att börja titta närmre på Homeros verk. Med en förflyttning av handlingen till Östersjön löste Vinci en mängd problem med geografi, klimat, topografi, arkeologiska fynd, flora och fauna, som aldrig har stämt bra överens med Grekland.

Jag blev helt fast av Vincis teori och läste det mesta jag kom över. Men det fick mig inte att skriva en bok. Flera år senare hade jag en vakendröm, eller en vision. I drömmen var jag en ung krigare på ett slagfält. Det var en mycket speciell händelse, i det första gryningsljuset. Jag fick plötsligt för mig att jag måste skriva om denne unge krigare. I drömmen hade han mer liknat en romersk soldat. Men eftersom jag var så inkörd på Vincis teori om ett nordiskt Troja, så förflyttade jag handlingen hit. Jag jobbade i England då och av någon anledning låg jag på golvet när jag tog mobilen och ringde min syster. ”Jag ska skriva en bok”, sa jag, ”och du måste hjälpa mig.” Sen tog det tre år. 

Kan du berätta lite om handlingen för den nyfikne?
– Ilion berättar om Melas, en pojke som växer upp i staden Orkomenos (ungefär söder om Stockholm idag). Melas familj har dödats i en trojansk räd och han bor därför hos sin farbror, överhövding Ialmenos, som styr över städerna Orkomenos och Aspledon tillsammans med sin tvillingbror Askalafos. Under bronsåldern i Norden var klimatet mycket varmare än det är idag. Det bodde fler människor runt kusterna än på vikingatiden och i Danmark (danaernas rike) var så gott som all jord uppodlad eller betesmark. Det var rika och mäktiga folk som styrde städer och riken, så även Melas farbror Ialmenos (Ialmenos och Askalafos finns nämnda i Iliaden).

Jag hade egentligen tänkt göra Ialmenos till en riktigt hårdför och obehaglig person, efter den vakendröm jag haft. Men redan efter någon sida så märkte jag att jag var rätt så förtjust i honom, en verklig crush, så han blev inte riktigt så obehaglig som jag först hade tänkt.

Melas och hans kusin Toas bestämmer sig för att hämnas på Troja, en gång som vuxna krigare. När de är nitton år gamla uppstår oroligheter. En hövdingason, Paris från Troja en bit in i Finska viken, har seglat över till danaerstaden Sparta och rövat bort hövding Menelaos hustru Helena och hennes skatter. Menelaos och hans bror Agamemnon, hövding över Mykene, samlar nu en koalition av hövdingar och krigare från Östersjöns alla kuster. Bland dem Ialmenos och Askalafos. Melas får nu sin chans att hämnas på sin familj. 

Homeros Iliaden skildrar ett krig och således är det mest krig som skildas i Ilion när Agamemnons flotta åker över för att bränna och plundra staden. Krig och våld. Homeros verser är fulla av spräckta skallar och hjärnsubstans som flyter, tarmar som slits ur kroppen och spjut som stöts in i munnar och ryggar. Det är mycket primitivt, man kastar sten på varandra på slagfältet. Det krig som Melas upplever är därför till stor del kaos, där männen jagar varandra fram och tillbaka på slagfältet.

Vilka författare och vilka verk står du i tacksamhetsskuld till för inspirationen, om några?
– Naturligtvis är jag mest inspirerad av Iliaden. Under ett års tid läste jag inte någon annan skönlitterär bok än olika översättningar av Iliaden och Odysséen, samt ett par versioner av Argonautika. Jag brukar läsa ganska mycket skönlitteratur så det här var en jobbig period. Jag lät mig mest influeras av Erland Lagerlöfs översättning från 1912. Jag har använt en del versrader från Lagerlöfs version av Iliaden i löptexten och ville inte att det skulle bli alltför stort stilbryt. Dessutom är min förhoppning att den läsare som vill ta sig an Iliaden (jag vet ett par stycken hittills) ska kunna känna igen sig.

Annars när det gäller stil och språk är jag nog mest inspirerad av Mika Waltari, Finlands nationalskald. När det gäller beskrivningar av personer och miljöer försöker jag hålla mig till Stephen Kings råd – skriv inte för mycket. Ha tillit till läsarens egen fantasi. Sedan finns det ingenting jag skriver där inte George Orwell är med på ett hörn. Även om jag säkert bryter mot hans råd hela tiden. Orwell tycker att man ska undvika svårförståeliga abstraktioner. Det är lätt hänt att man skriver för att imponera istället för att skriva en medryckande text. Jag tror att Orwell måste ha gillat Homeros alla liknelser. Iliaden är full av dem. Trojanska krigare samlar upp sig likt tranorna innan deras flykt undan vinterns kyla. Danaernas här rör sig framåt över slätten som skummande vågor som bryts mot stranden och översköljer trojanerna i våg efter våg. Det är poetiskt, vackert och mycket verkligt. 

Hur formade du skrivrutiner som debutant, rimligtvis med ett normalt liv i vägen?
– Jag har turen att ha en syster, Annika, som är fenomenalt bra på research. Visserligen sammanställer och skriver Annika rapporter riktade till chefer och ledare. Men metodiken är densamma. Vi började med att läsa antik litteratur, främst verken som tidigare nämnts; Iliaden, Odysséen och Argonautika (olika översättningar). Dessutom finns mycket att hämta hos antika krönikörer och historiker såsom Diodorus Siculus, Pausanias och Apollodorus. Den danske skrivaren Saxo Grammaticus skrev på 1200-talet om dansk forntid. Även hos Snorre Sturlasson finns mycket att hämta från tider som sträcker sig till nordisk bronsålder. Utöver det har främst Annika läst på om bronsåldern. Framför allt i Danmark finns enorma rikedomar bevarade från denna tid. Och, inte att förglömma, har jag använt mig av Felice Vincis bok Skandinaviskt ursprung för Homeros dikter.

Inför varje avsnitt i Ilion sammanställde Annika flera sidor långa dokument från alla de fyra översättningar av Iliaden som vi har använt oss av. Dokumenten sammanfattade till exempel var på slagfältet krigarna befann sig, väder, tid på dygnet och vilka hövdingar som gjort en viss framstöt. Parallellt med att jag använde mig av dessa dokument läste jag om samma avsnitt i Iliaden (Lagerlöfs översättning) för att förankra min text med Homeros. Till en början, under Melas barndom, var det rörigare eftersom jag då inte kunde förlita mig i lika hög grad på handlingen i Iliaden utan måste försöka skildra bronsålderssamhället. Därom finns det inte så mycket att hämta i IliadenOdysséen är däremot full av vardagliga betraktelser och charmiga beskrivningar om folk som levde under denna tid. 

Så här i efterhand är det nästan lite svårt att förstå hur vi orkade med alltihop utan att bli helt galna på varandra. Även om vi skrek ibland på telefon när vi var oense om vissa skeenden och det inte fanns tillräckligt att hämta ur litteraturen. Vid de tillfällena, då vi totalt körde fast, brukade jag låta historien berätta sig självt. Jag bara skrev på och lät mig flyta med i handlingen, såg hjältarna framför mig. Då löste det sig alltid.

Blir det en fortsättning?
– Ja, jag håller faktiskt på med en bok till. Den är inte en direkt fortsättning men utspelar sig i samma miljö. Under mitt arbete med Ilion dök jag ständigt på den forne hjälten Herakles, som levde en generation före slaget om Troja. Jag upptäckte dock snart att Herakles inte var mycket till hjälte, snarare en psykopat och våldsman. 

Ilion hittas i de flesta Akademibokhandlar, i SF-bokhandeln, hos Hamrelius samt på digital väg via Adlibris, Bokus, CDON och samtliga e-bokhandlare. Du som vill veta mer hittar dessutom ett omfattande kringmaterial på ilionboken.se, däribland podcasts och några filmer.